www.iraksolidaritet.se
www.iraksolidaritet.se
IrakSolidaritet >> London-Falluja
www.iraksolidaritet.se

London och Falluja – en brittisk jämförelse

Vi vet vad som hände. En grupp människor utan respekt för lag, ordning eller vår livsstil, kom till vår stad och pryglade den. Utan hänsyn till människors liv och politiska konsekvenser slaktade de, med våld som enda övertalningsmedel, oskyldiga människor utan urskillnad. Efteråt fanns hos oss en enighet i smärtan och beslutsamhet i övertygelsen, de skapade effektivt en samhörighet som inte funnits dessförinnan. Så länge mördarna är på fri fot finns inga medborgerliga friheter som är så viktiga att vissa inte är beredda att ge upp dem i jakten och inget straff för hårt för vissa om vi finner dem.

Problemet är att inget i föregående stycke inte lika gärna kan sägas om Falluja som om London. De två bör inte jämställas – med över 1.000 dödade människor och skadade, häften av bebyggelsen förstörd och nästan varenda skola och moské förstörd eller jämnad med marken: Det Falluja fick utstå av USA-militären, med brittiskt stöd, var dödligare. Men de kan och bör jämföras. Vi har ingen ensamrätt på smärta, lidande, raseri eller förmåga att komma igen. Vårt blod är inte rödare, vår ryggrad är inte inte styvare, inte heller är våra tårkanaler mer produktiva än människornas i Irak och Afghanistan.

Detta är en kommentar i den brittiska, liberala dagstidningen Guardian, av Gary Younge,11 juli, 2005.

Han inleder med att påminna om hur minsta antydan om att det fanns ett sammanhang mellan attentaten 11 september 2001 i New York och USAs utrikespolitik orsakade anklagelser om hjärtlöst kätteri. USAs nuvarande utrikesminister Condoleezza Rice tog i nationella säkerhetsrådet i USA upp frågan om hur man ”skulle kunna utnyttja dessa möjligheter” att i grunden förändra USAs utrikespolitik och omforma världen. I en intervju ett halvår senare sa hon att USA inte längre hade några problem med sin roll efter kalla krigets slut. ”Jag anser att 11 september var en av de stora jordbävningarna som klarlägger och skärper. Händelserna står mycket tydligare i relief.”

Bomberna 7 juli i London erbjuder inga sådana möjligheter. De ”klarlägger” eller ”skärper” inte; de bara smutsar och blodar ner vattnet som från början inte erbjuder någon sikt, säger Younge.

Om Tony Blair säger han:

”Tony Blair är inte ansvarig för de mer än 50 som dödades och 700 som skadades i torsdags. Med all sannolikhet är ’jihadister’ de ansvariga. Men han är till del ansvarig för de 100.000 människor som dödats i Irak. Och redan nu finns en mycket tydligare logik som knyter samman dessa två händelser än det någonsin kunnat knytas ett ansvar till Saddam Hussein för både 11 september och massförstörelsevapen.”

Inget kan rättfärdiga det som bombläggarna i London gjorde, avslutar Younge. Men vi måste förstå hur vi hamnat där vi nu befinner oss och vad vi måste göra för att nå större säkerhet. ”Om Blair inte förstod att invasionen skulle göra oss mer sårbara då är han försumlig och nonchalant; och om han förstod, då bör han ta ansvar för sin del i det. Det betyder inte att vi förtjänade det vi fick. Det betyder att vi förtjänar mycket bättre.”

Läs hela artikeln på engelska via länken nedan.
www.iraksolidaritet.se
© 2005-2008 IrakSolidaritet | Kontakt: info@iraksolidaritet.se | http://www.iraksolidaritet.se