.
|START |Vår verksamhet 
Studiecirkeln       
Kontakta oss      
|Falluja-
insamlingen
|Vad händer i Irak?
Krigsförbrytelser  
Motståndsrörelsen
|"Demokratin" 
Regimen i Irak
Folkrätt             
|Imperalism           
Olja och ekonomi
Iraks grannar      
|Antikrigsopinion 
Vad gör Sverige?
Media & desinfo.
|Vad händer i USA? 
I övriga världen?   
|
.
Föreningen IrakSolidaritet
Irak

. .
Utskriftbar version
.
VAD HÄNDER I IRAK?
KRIGSBROTT
MOTST.RÖRELSEN
USAs ETABL I IRAK
Senast ändrat
2015-09-09
2015-09-01
2015-09-01
2015-08-28
utdrag
2015-08-28
2015-08-28
Joe Biden, Obamas vice-president, på blixtbesök Bagdad 090915Han är djupt impopulär i Irak. Hans delnings-och splittringspolitik upprör irakierna. I Bagdad sammanträder han med USAs ÖB i Irak general Odierno, USAs nye ambassadör Christopher Hill och gröna zonens utrikesminister Zebari. Granateld träffade samma dag gröna zonen, nära USAs befästa mastodontambassad
2015-08-28
Utförsäljningen av Iraks oljaLasse Karlssons artikel, "Fortsatta motsättningar och oklarheter kring Iraks olja", kommer längre ner på denna sida.Utförsäljningen av Iraks olja”Stoppa dessa kontrakt som gynnar de multinationella bolagen och förpassar den irakiska oljepolitiken tillbaka till 20-talet”, säger den irakiske oljeexperten Issam Al-Chalabi som talade i Sverige november 2008 på inbjudan av IrakSolidaritet.”Vi hotas av ekonomisk ockupation”, säger Jaber Khalifa Jaber, chef för parlamentets olje-och gasutskott.De bolag som fick lämna Irak när oljan nationaliserades 1972, bjuds nu åter in av den irakiska klientregimen.
2015-08-28
 
2015-08-26
utdrag
2015-08-26
USA:s ambassadör i Irak Christopher Hill kräver att Irak öppnar fler oljefält för investerare.Mer än en tredjedel av Iraks totala oljereserver ska bjudas ut till de internationella bolagen i december.
.



PRESSMEDDELANDEN
SITE-KARTA


BRÄNNPUNKT IRAK
V å r   t i d n i n g
INNEHÅLL
.

Falluja, Ramadi under attack
Civilbefolkningen i irakiska städer
angrips av regimen med USA:s stöd

Åter faller granater och nu också Hellfiremissiler över de irakiska städerna Falluja och Ramadi i hjärtat av Anbarprovinsen. Premiärminister Al-Malikis armé omringar städerna med vapen som USA skyndsamt levererat efter al-Malikisbesök hos president Obama i månadsskiftet oktober-november 2013.

Mer om dess attacker i artikel publicerad 12 mars 2014 finns här

Det irakiska försvarsdepartementet uppgav 16 januari att krigsplan utfört 235 luftattacker i Anbarprovinsen och förstört 60 procent av ”terroristernas (ISIL:s) kapacitet i området.”

Trots detta triumfatoriska uttalande, fortsätter angreppen på Anbarprovinsen med förevändningen att krossa terrorismen. Oron sprider sig i landet.
Regeringsrepression, våld och milisterror från såväl extrema shia som sunnimuslimska grupper, dödade nästan 8000 människor under 2013. Bara under januari månad 2014 har mer än 1000 människor dödats i våldsamma aktioner. Men för Anbarprovinsen finns ingen statistik. Irakiska parlamentsledamöter anklagar al-Maliki för att blockera all information om arméns pågående offensiv mot Anbars städer. Enligt irakiska uppgifter har regimen stängt internetuppkoppling i Falluja, Ramadi och fler platser.

En kollapsad stat
Den irakiska staten och alla dess institutioner krossades av USA:s och Storbritanniens ockupation 2003. Irak är idag en kollapsad stat med en dysfunktionell, korrupt och djupt sekteristisk regering.
Att göra slut på stater” (ending states), var Paul Wolfowitz, vice försvarsminister 2001-2005, benämning på denna medvetna fragmenterings- och balkaniseringspolitik.
Iraks av Al-Maliki utsedde försvarsminister Saadoun al-Dulaimi basunerar ut att varje hem, varje moské där det finns en enda terrorist ska bombas. Al-Maliki är i högsta grad ansvarig för säkerheten i Irak. Han har själv handplockat såväl försvarsminister som säkerhets och inrikesministrar. Dessa har inte godkänts av parlamentet i enlighet med konstitutionen.
De specialtrupper som USA utbildade i Irak, är troligtvis den största styrka av detta slag som USA utbildat i annat land och de liksom polisen lyder direkt under al-Maliki. Och al-Maliki är öb för en armé på över en miljon soldater.

Apachehelikopter

Vapenhjälp från USA
USA bistår bland annat med underrättelsearbete, kontraterror och spaning. Nya leveranser av Hellfiremissiler, drönare, handeldvapen och ammunition är på väg. Apachehelikoptrar som stod högst på Al-Malikis önskelista ska levereras. Hundratals militära utbildare medföljer leveransen. Helikoptrarna mötte ett visst motstånd i USA:s kongress på grund av välgrundade misstankar att dessa skulle användas mot befolkningen och den politiska oppositionen.

USA:s vicepresident Joe Biden, utrikesminister John Kerry, Centcomchefen general Lloyd Austin III med flera reser i skytteltrafik till Irak. Försvarsminister Chuck Hagel, general Ray Odierno, tidigare befälhavare i Irak och nu chef för arméstaben, Nato-chefen Anders Fogh Rasmussen med flera tävlar om att träffa irakiska representanter.

USA, säkerhetsrådet, EU, NATO, Arabförbundet, Ryssland och Iran stöder al-Maliki.
De är överens. Den irakiska regimen har fullt amerikanskt stöd för sin utropade ”kamp mot terrorism, mot Al-Qaida och Den islamiska staten i Irak och Syrien”.

USA:s stöd kommer även att omfatta träning av irakiska specialstyrkor i Jordanien där nu ”rebeller” tränas för kamp mot Assadregimen i Syrien. De krafter USA gett stöd till i Syrien, ska nu bekämpas i Irak av irakiska specialstyrkor som åter ska tränas av USA.
I juni 2013 simulerade US Navy Seals ”irreguliär krigföring” med irakiska, jordanska, libanesiska och andra Mellanösternstyrkor i Aqaba, Jordanien.
Pentagon utesluter inte heller amerikansk trupp till Irak. Alla alternativ finns på bordet, säger arméöverste Steve Warren, Pentagons talesman.
Att USA har dragit ner på antalet kontraktsanställda militärer betyder inte nödvändigtvis att antalet minskar. Militära kontrakt förs över på Iraks regering och 5000 kontraktsanställda amerikanska militärer tjänstgör nu för al-Maliki, enligt Wall Street Journal. När USA tvingas göra budgetnedskärningar, tar al-Maliki över kostnader för militära uppgifter i Irak. Säkerhetsfirmor och vapenindustri kan gnugga händerna åt det ”kreativa kaos” som råder i Mellanöstern och de vinster det genererar.
Dyncorp International undertecknade 2010 ett kontrakt med amerikanska UD värt upp till 894 miljoner dollar för att bygga upp en privat flygstyrka som inte bara ska kunna transportera folk och gods utan kunna rycka in med ”quick reaction” i kritiska situationer.

”Ring av stål” kring Basra
Basra, denna oljerika stad med en utfattig befolkning som genomfört många demonstrationer under de gångna åren mot bristen på el, bristen på all social service och korruption, tvingade 2009 britterna att militärt dra sig ut ur Irak.
Nu är generalmajor Graham Binns, tidigare befälhavare över brittiska 7e pansarbrigaden som ledde belägringen av Basra 2003, tillbaka i Basra. Binns lämnade armén 2010 och företräder nu legosoldatfirman Aegis Defence Services och har anställts av Basras nye guvernör, Majid al-Nasrawi. Aegis ska sköta kameraövervakning och checkpoints, ett säkerhetssystem som ska utgöra en ”stålring”. I en ny akademi ska säkerhetsstyrkorna få hjälp med koordinering och ny teknik för underrättelsearbete. ”Våra åtaganden i Basra, kan komma att expandera”, antyder generalmajor Binns.

Militära samarbetsavtal
Det nära militära samarbetet mellan USA och Irak grundar sig på det Strategiska ramavtalet (SFA) från 2008 och Memorandum of Understanding for Defence Cooperation undertecknat i december 2012.
USA:s ambassad i Bagdads gröna zon är världens största ambassad. Där finns både CIA, arméfolk och privatanställda militärer. Militär personal har överförts från försvarsdepartementet till utrikesdepartementet.
Ryssland har skickat helikoptrar och annan militär utrustning i en affärsuppgörelse som gick igenom trots protester mot uppenbar korruption. Iran erbjuder militär och annan hjälp.
Till och med FNs Säkerhetsråd har gett grönt ljus för de urskillningslösa angreppen på Anbar. Säkerhetsrådet fördömer Al Qaidas våld i Anbarprovinsen, uttalar sitt fulla stöd för Al-Malikis ”antiterrorkamp” och hyllar ”det stora mod” som Iraks säkerhetsstyrkor och lokala ledare visat i kampen mot det hot som terroristgruppen utgör”.

FNs generalsekreterare Ban Ki Moon, som i januari besökte Irak, har dock tillagt att landets politiska ledare ”måste ta tag i de grundläggande problemen”. Det är just vad den mer än årslånga proteströrelsen och tidigare proteströrelser försökt åstadkomma under åratals kamp, som slagits ner i blodig repression.

Nytt angrepp på Falluja
Under två stora angrepp 2004 förstörde USA staden Falluja och använde såväl uranvapen som vit fosfor och splitterbomber mot civilbefolkningen. Marinsoldaten Ross Caputi, som deltog i det andra angreppet, i november 2004, får skrämmande minnesbilder av det inför det nya angreppet på Falluja. Civilbefolkningen flyr undan bomber, Hellfiremissiler och granater. Bara två checkpoints är öppna ut ur staden och enbart barnfamiljer släpps ut. Nyhetsbyrån NINA understryker hur arméns urskillningslösa granatregn över stora delar av Falluja, tvingar människor i flykt.
Granater faller i direkt närhet av sjukhuset i Falluja. En vårdcentral i Ramadi har skadats av attackerna och många skadade barn har förts till sjukhuset där. Ett barnhem för föräldralösa besköts 25 januari och skadades svårt i Al-Karmadistriktet. Är barnen terrorister? undrar upprörda människor.

Offer för al-Malikis trupper i Falluja

 

Falluja 140125













Den irakiska
regeringen har reagerat på fredliga manifestationer med våld  och på den försämrade säkerheten med drakoniska kontraterroråtgärder, anser Human Rights Watch (HRW).

På Falluja allmänna sjukhus har doktor Samira Alani kämpat sedan 2008 för att få världen att uppmärksamma de missbildade barn som föds på sjukhuset efter USA:s stora angrepp på staden 2004. Hon och de andra läkarna tar emot mängder av svårt sårade barn, offer för granatregn och bomber.
– Jag är förtvivlad och vill skrika, skriver hon och tänker både på de missbildade barnens öde och på situationen nu. USA ska inte skicka vapen till Irak! Skriv på protesten mot vapenleveraser, uppmanar hon.

Abdul Qadir Mohsen, 12 år,
dödad av al-Malikis soldater
i Ramadi

Human Right Watch (HRW)uppmanar Al-Maliki att inte döda sina egna invånare på ett

Ramadi januari 2014

olagligt sätt och anklagar regimen för att hindra transporter av mat och förnödenheter till staden.

Flyktingbarn från Anbar

Humanitär katastrof
Röda Korset och UNHCR beskriver en humanitär katastrof. Antalet internflyktingar från Anbarprovinsen uppgår till 140 000, säger Adrian Edwards från UNHCR till journalister i Genève.
– Många av internflyktingarna år i desperat behov av mat, sjukvård och annan hjälp.
Eftersom många broar förstörts, försvåras hjälptransporter som därmed endast kan komma norrifrån. Irak har redan mer än en miljon internflyktingar sedan ockupationen. De bor i ruiner, tält, hos släktingar och i övergivna byggnader. UNHCRs siffror är från december 2013 och antalet har ökat sedan dess.

Förstörelse i Anbarprovinsen

UNHCR distribuerar nödhjälp, men det är svårt att nå ut till alla internflyktingar. Röda halvmånen och andra humanitära organisationer meddelar att det råder brist på mat förnödenheter och mediciner.
Enligt irakier i området sätter regeringstrupper eld på lastbilar med förnödenheter och hindrar nödhjälp att nå fram.
”Staden har sedan en tid tillbaka ingen elektricitet eftersom stora delar av elnätet förstörts av bombningar”, skriver den kinesiska nyhetsbyrån Xinhua.
Skolor fylls av familjer som söker skydd undan attackerna. På allmänna sjukhusen i Falluja och Ramadi opereras svårt skadade barn av personal som arbetar dygnet runt.

Den 11 januari meddelade Anbarprovinsens hälsodepartement att 60 personer dödats och 297 skadats. Anbars människorättsorganisation anger att 73 dödats varav 21 barn och 13 kvinnor. Av 297 skadade var 155 kvinnor och barn (Iraq Times 140111). Sedan dess har långt fler offer skördats.
Av 300 dödade och 251 skadade enligt är majoriteten kvinnor och barn uppgav Anbars hälsomyndigheter 14 januari i tidningen Alsumaria. Siffrorna ökar dag för dag och det är kvinnor och barn, inte terrorister, som är de främsta offren. En journalist har dödats och två journalister skadats.

Internflyktingarna  från Anbar påverkar andra regioner. Till norra Irak anlände 14 000 människor under två veckor i januari samtidigt som flyktingar från Syrien strömmar dit. Bagdad har helt blockerats för civil trafik från Anbarprovinsen.

Geneva International Centre for Justice (GICJ) redovisar skeendet och övergreppen mot grundläggande mänskliga rättigheter i ”anti-terrorns namn”. De begär att FN och UNAMI, dess mission i Irak undersöker och rapporterar övergreppen samt försäkrar sig om att den irakiska regeringen respekterar FN:s deklaration om mänskliga rättigheter.

Al Qaidas roll
Anbarprovinsen bombas med motiveringen att Al Qaida tagit över Falluja och Ramadi. Al Qaida beskylls av USA och Al-Maliki för all terror i Irak och får stöd för den synen av säkerhetsrådet, EU, Nato och Iran.
Representanter för befolkningen förnekar att al Qaida och dess avläggare ISIS (Islamiska staten Irak och Syrien) skulle ha det stora inflytande som påstås. När ISIS hissade sin flagga i Falluja och foton spreds över världen, satt den bara uppe i fem minuter innan de lokala klanledarna beordrade ner flaggan, berättar journalisten Feurat Alani, som har stor kontaktyta och familjeband i Falluja och som gjort det enda reportage om de missbildade barnen i Falluja som SVT visat. Ross Caputi refererar i sin artikel till honom.
Al-Qaida kom med USA:s ockupation 2003 och tjänar dess intressen. De motiverar USA:s krig och upprätthållande av baser runt världen.  De göder deras krigsindustri, de håller den dekadenta supermaktens hjul snurrande.
USA behöver krig, och krig mot terrorismen är en överlevnadsstrategi för supermakten vars ekonomiska resurser minskar. Specialstyrkor och drönare som slår till mot förmodade fiender utan vare sig dom eller rättegång och dödar civila är den form av krigföring som ökar snabbast. Den är som gjord för att skapa fler terrorister.

Även Al-Maliki behöver terrorister för att motivera sitt angrepp på Anbarprovinsen som gått i spetsen för en fredlig proteströrelse sedan december 2012. Det är en förevändning för att slå ner på den växande oppositionen inför parlamentsvalet i april där Anbarprovinsen står i främsta ledet. Oppositionen finns även i södra Irak i övervägande shiamuslimska städer: Basra, Nasiriya med fler. Al-Maliki kräver att protesterna ska upphöra och för en kamp för att behålla makten som åtskilliga skribenter i västliga media beskrivit som diktatorisk och mycket repressiv.

Lokalbefolkningen har ingenting till övers för Al Qaida eller ISIS. Det gäller nu liksom under ockupationen.

”Uppvaknandegrupper”
Al Qaida var så impopulära att USA lyckades köpa en del av det effektiva nationella motståndet mot ockupationen med förevändningen att ingenting var möjligt utan att bekämpa Al-Qaida. De bildade så kallade Sahwa eller Uppvaknandegrupper för att ”bekämpa terrorismen”.
I samförstånd med USA har Irak nu återupplivat dessa grupper.  USA slutade betala deras sold med uppmaningen till Al-Maliki att enrollera dem i armén. Så har inte skett. Istället har de utsatts för systematiska mord, men nu har de kommit till heders. Stammedlemmar lockas med höga inkomster, pensioner och andra fördelar. Klanledaren Abu Risha, den mest omtalade, lever på vapensmuggling, har betjänat USAs intressen och nu är på banan igen i al-Malikis tjänst. Han är en av de mest intervjuade i mainstream media.

Den ökande repressionen mot civilbefolkningen har ändå fått en del av dessa att hoppa av stödet till al-Maliki.
37 shejker som representerar majoriteten av stammarna i Anbar undertecknade 27 januari ett uttalande där de klart tar avstånd från de stamledare som deltar i Sahwa och stöder al-Malikis angrepp på Anbarprovinsen. Dessa marginaliseras.

Sahwa var en uttalad politik att försvaga det nationella motståndet under ockupationen och är idag en medveten amerikansk-irakisk politik.

USA:s utrikesminister John Kerry varnar för hotet mot USA från Irak med argument som påminner starkt om argumenten inför angreppet på Irak 2003.

”Terroristerna” är även nu impopulära bland befolkningen. Folk älskar musik, men terroristerna förbjuder musik. De talar om för män att de inte får ha västerländska byxor eller T-shirts och barnen får inte leka med Playstation. Kvinnorna ska vara heltäckta och fåren på fälten ska inte gå ”nakna”. Dessa och liknande både löjeväckande och skrämmande förhållningsorder, sprids i flygblad och folk hotas till livet om de inte följer den ”Islamiska statens” påbud. Det väcker vrede hos civilbefolkningen. Såväl sunni- som shiamuslimer hör till offren för våldet.

Det går så långt att terrorister släpps ut ur fängelserna för att rättfärdiga Al-Malikis angrepp på Anbarprovinsen. Iraks justitieminister Hassan al-Shamari anklagar höga tjänstemän i Al-Malikiregimen för att ha släppt ut ISIS-fångar från Taji-och Abu Ghraibfängelserna i syfte att överdriva deras inflytande.

Premiärministern mot folket
Al-Maliki förlorade parlamentsvalet 2010. Ändå blev han premiärminister en andra period genom USAs ingripande. Den pågående folkliga kampen är både en kamp mot imperialismens inflytande, dess söndra och härskapolitik som Al-Maliki fullföljer och kampen för konkreta krav.
Inför parlamentsvaletvalet i april ökar motsättningarna kraftigt mellan alla grupper som slåss om makten. Det gäller i högsta grad motsättningarna mellan olika shiamuslimska grupper.
”Antiterrorkampen” har även till syfte att samla krafterna inför valet och ta udden av proteströrelsen. Rekryteringskontor runt om i landet lovar guld och gröna skogar till alla som vill slåss mot terrorismen. Al-Maliki kontrollerar även den till namnet oberoende Valkommissionen.
När al-Maliki antyder att Anbar och Nineve inte skulle få delta i valet i april utan rösta vid senare tillfälle som under regionalvalet 2013, har valkommissionen inte mycket att sätta emot. Många tror dessutom att al-Maliki vill undvika parlamentsval.
Missnöjet med den bottenlösa korruptionen, fattigdomen, bristen på el och vatten och arbetslösheten medan al-Maliki och ledande politiker blivit miljardärer på ockupationen, upprör stora delar av befolkningen.

Den nuvarande proteströrelsen föregicks av tidigare långa proteströrelser från norr till söder som slogs ner i blodig repression. ”Al-Maliki lögnare” var en paroll som bars upp i hela Irak.
USAs beslut om ”avbaathifiering”, förbud för Baathpartiet, vars medlemmar, såväl sunniter som shiiter, förföljs och mördas, väcker också vrede.
Massarresteringar, kvinnor som arresteras istället för manliga släktingar, systematisk tortyr och våldtäkter i landets fängelser har djupt upprört långt utanför den sunnitiska befolkningen.

I januari 2014 avrättades minst 37 personer och under 2013 torterades många fångar till döds. Rättslösheten är total och rättsystemet kontrolleras av al-Maliki. Antiterrorlagen nr. 13 möjliggör bland annat arrestering av släktingar till den anklagade. Det väcker stor vrede.
Geneva International Center for Justice uppmanar FN och humanitära organisationer att agera mot rättslösheten. IrakSolidaritet har utförligt behandlat massavrättningarna i Irak.

Ett stort antal ledare för protesterna och imamer som stöder dem har mördats.
Sunnitiska politiker har arresterats och anklagats för terrorism, landets vicepresident dömdes till döden 5 gånger för terrorism och har flytt. Det handlar i första hand om rättslösheten, inte stöd för sunnitiska politiker som ofta ifrågasätts i Anbarprovinsen.
Just Falluja och Ramadi har varit centrum för den 13 månader långa fredliga proteströrelsen som krävt slut på regimens sekteristiska politik som hårt drabbat landets sunnitiska befolkning med marginalisering och repression.

Sekterismen permanentas
Det tidigare sekulära Irak påtvingades ett sekteristiskt kvotsystem, en konstitution och ”politisk process” som permanentar sekterism. USA genomdrev medvetet etnisk rensning, bland annat byggdes höga murar med checkpoints för kontroll runt olika kvarter och städer för att skilja sunni från shia. Amerikanska armén byggde den första muren runt Adimiyas historiska kvarter i Bagdad.
De partier som USA placerade vid makten i gröna zonen som Al-Malikis Dawaparti med nära förbindelser till Iran, är helt uppbyggda efter denna princip och har egna miliser som mördar och arresterar. Det är en gangstermaffia vid makten.
De har mördat tusentals människor, såväl sunni som shia, kristna och människor från alla andra grupper och minoriteter.

USA upplöste Iraks armé, en värnpliktsarmé som blandade alla etniska och religiösa grupper från hela Irak och ersatte den med miliser. USA avskedade en stor del av de statsanställda, alla välutbildade, sekulära och en sammanhållande, nationell faktor i det irakiska samhället. Många har mördats: akademiker, tekniker, jurister, intellektuella, officerare. Ingen har dömts för dessa mord.
USA utbildade och släppte loss de poliskommandon och miliser som härjat och härjar i Irak och nu lyder direkt under al-Maliki.
Dokumentären General Tortyr, som SVT visade 2013, visar klart hur USA utbildade dödsskvadroner och upprättade tortyrcentra i Irak. Radarparet från de USA-utbildade dödsskvadronerna i Centralamerika på 80-talet, dök upp i Bagdad. Ambassadör John Negroponte och överste James Steele.

Dokumentären och de reportage som publicerades av The Guardian och BBC ger en förståelse för USA:s roll, som annars sällan kommer fram.

Sekteristiska miliser
Miliserna är övervägande shiamuslimska även om USA även använde sunnimuslimska miliser. Det är en del av USAs sekteristiska påtvingade politik.
Den terrorism som frodas genom officiell korruption beskrivs av författarinnan Haifa Zangana i en artikel i Al Jazeera 18 januari 2014. Oskyldigförklarade fångar måste muta sig ur fängelserna, Officerarna betalar för att få sina positioner och betala omkostnaderna. Al-Maliki anklagar al-Qaida och ISIS, men irakier misstänker en flora av aktörer, även regimen.

”Al-Maliki väljer selektivt att inte nämna regimens egna miliser: Asaib Ahl al-Haq, irakiska Hezbolla. Badrbrigaderna, delar av Mehdiarmén och Mokhtararmén. Ledaren för Mokhtararmén har på tv-kanalen Baghdadiya skrutit med deras deltagande i många attacker. Ingen undersökning görs och ingen har anhållits.”

Om milisväldet skriver Human Rights Watch i en rapport:
”Shiamuslimska miliser utförde riktade mord och höga tjänstemän rapporterade att medlemmar av den shiamuslimska milisen Asaib Ahl al-Haqq formellt och i ökande utsträckning integrerats i regeringen, övervägande genom poster i säkerhetsministerierna. Invånare blandade sunni-shiakvarter i Bagdad och andra områden i landet rapporterar att shiamiliserna Asai´b Ahl al-Haqq och Kitaíb Hezbollah hotade sunniinvånare med döden om de inte lämnade dessa områden”.

Angrepp på demonstranter
Al-Malikis militär och SWAT-styrkor 30 december 2013 angrep sit-in lägret i Ramadi, jämnade det med marken med bulldozers och dödade 17 människor. Human Rights Watch konstaterade att regeringens raid ”verkade mer ha för avsikt att provocera våld än att förhindra det”.
Det var den femte större attacken på fredliga demonstranter under 2013 där militären öppnade eld och sköt ner demonstranter. I Hawija dödade militär minst 47 människor, varav 8 barn under brutala former i april 2013, enligt UNESCO.
28 december arresterades den sunnitiske parlamentsledamoten Ahmed al-Alwani som uttalat sig kritiskt mot Al-Malikiregimen. Hans bror dödades och 5 av hans säkerhetsvakter. Även al-Alwani anklagas diffust för terrorism.

”Enade militärråd”
Motstånd och försvar organiseras mot de ständiga attackerna som övergått i ren krigföring mot Anbarprovinsen.
Militära råd (General Military Council of Revolutionaries) har bildats till försvar för befolkningen i kampen mot al-Malikiregimen och de krafter som står bakom honom med vapen och miliser. Militärråden sprids och koordineras med det uttalade syftet att ena alla Iraks provinser.
Först anslöt sig Falluja, Mosul, Saladdin, Taamen, Bagdad, Abu Ghraib, Diyala och Duluiya. Allt fler orter ansluter sig.
I första hand består militärråden av stammedlemmar och officerare från den gamla, av USA upplösta armén, som utgjorde grunden för Iraks legitima nationella motstånd mot ockupationen.
Falluja gick i spetsen för det nationella motståndet mot ockupationen. Under slaget om Falluja i november 2004, dog ett hundratal amerikanska soldater. Nu som då vill rörelsen uppnå verkligt nationellt oberoende och bygga det välstånd som oljemiljarderna borde göra möjligt. Man vill ha ett fritt Irak till skillnad från ISIS och andra terrorgrupper som ser hela Levanten som målet för sin ”islamiska stat”.

Delningsplaner
Al-Maliki föreslog nyligen att fler provinser skulle bildas i Irak, bland annat skulle Falluja bli en egen provins. Detta uppfattas som en provokation för att avskilja Falluja från Anbarprovinsen. Starka reaktioner har kommit. Delningar av Irak går tillbaka på amerikansk-israeliska planer som gång på gång avvisats. Obamas vicepresident Joe Biden har flera gånger lyft fram liknande förslag. Att Exxon sluter olagliga oljeavtal med KRG (kurdiska regionala regeringen), är ett led i samma splittringspolitik.
Under den mer än årslånga proteströrelsen, har även en del sunnipolitiker dykt upp och föreslagit att Anbarprovinsen skulle bli autonom och följa kurdernas exempel att försöka frigöra sig från Irak som en enhet. Dessa krafter som haft utländsk uppbackning har förlorat i Anbarprovinsen.
Under december 2013 och januari 2014 har Anbarprovinsen utsatts för dagliga attacker med många civila offer, främst kvinnor och barn.

Författarinnan Haifa Zangana har framlagt situationen för Europaparlamentet 29 januari 2014. Hon beskriver vad som händer och redovisar kvinnornas situation. De har förlorat allt på grund av ockupationen och den politik al-Maliki fullföljer: ”The continuing deterioriation of women’s rights in Iraq” [”Den fortgående försämringen av kvinnors rättigheter i Irak”].
Geneva International Centre for Justice uppmanar världssamfundet och särskilt FN:s högkommissionär för mänskliga rättigheter, Navi Pillay, att göra allt som står i deras makt att stoppa denna eskalering av den rådande situationen, stoppa det olagliga dödandet av civila och garantera att en oberoende internationell kommitté omedelbart etableras för att undersöka situationen och de brott mot mänskliga rättigheter som begåtts av al-Malikis trupper. Koalitionen (över 200 organisationer, bland andra IrakSolidaritet stöder uttalandet), uppmanar brådskande alla FN-medlemmar att stoppa alla vapenleveranser till al-Malikiregeringen som använder dem mot civila.

Strategisk betydelse
President Obama sade i sitt FN-tal 24 september 2013 att USA ”var berett att använda alla våra maktmedel, även militär styrka, för att säkra ”our core interests” i regionen. Vi kommer att försäkra oss om det fria energiflödet från regionen (Mellanöstern). Destabilisering med alla medel, heter metoden som drabbar även Syrien, kanske Libanon, Jordanien...medan krigsindustrin, olje-och säkerhetsbolagen kammar hem stora profiter.

Al-Maliki har sålt ut 80 procent av Iraks olja och tänker sälja ut mer. En olja som är lättillgänglig och lätt att utvinna. Han ses som garanten för de ingångna, men i grunden olagliga olje-och gaskontrakten.

“I alla scenarier är Irak huvudfaktorn som påverkar de långsiktiga förutsättningarna för oljemarknaden”, skriver Forbes.

”Nästan vartannat fat olja av världens ökade oljeproduktion, kommer att vara irakisk under de kommande 20 åren”, skriver IEA:s ledande författare till 2013 års rapport, Dr. Fatih Birol.
Sigyn Meder

Kommentarer
Du kan protestera mot USA:s vapensändningar till Iraks regering genom att skriva på följande protest!
Stop arming the the Iraqi government´s assault on Fallujah

Mer om dess attacker i artikel publicerad 12 mars 2014 finns här

Läs om USA:s 2 stora angrepp på Falluja i april och november 2004

Läs om dödsskvadroner i Irak, "det smutsiga kriget" - en medveten amerikansk politik

140206

Senast ändrad: 2015-08-09
.
IrakSolidaritets
Plattform
.

• USA ut ur IRAK – villkorslöst och omedelbart!

• Ett fritt och självständigt Irak!

• Stöd motstånds- kampen!

• Inget svenskt stöd till ockupationen!


----------------------


• An unconditional and immediate US withdrawal from Iraq!

• A free and independent Iraq!

• Support for the resistance struggle!

• No Swedish support to the occupation!


Iraq Solidarity Association in Stockholm

.
Irak
.
International Anti-Occupation Network
.
Fred i Irak är en möjlighet
Le Feyt-förklaringen
Le Feyt forklaring 08.pdf
.
.
IrakSolidaritets
Uttalanden
Läs mer
.

Brännpunkt Irak
(vår tidning)

Läs mer
.
Iraks kulturarv måste räddas
Läs och skriv på!
.
Stöd Iraks akademiker och intellektuella!
Läs och skriv på!
.
USA ut ur Irak
../../page_images/dot.gif
Powered by Enburk
© 2005-2008 IrakSolidaritet | Kontakt: info@iraksolidaritet.se | http://www.iraksolidaritet.se .